Pappa!
Tror
ej att det finns ord på hur jag ska kunna beskriva saknaden
efter dig.
Jag
behöver dig.
Det
tog tid för oss finna varandra, och när vi
äntligen fick tiden att ta igen den tid vi missat.kom himlen
och hämta dig.
Varför
kunde vi inte få ta tag i dom sista bitarna??
Jag
försöker jobba igenom mycket själv, men
är inte alltid så lätt.
Men
jag är tacksam för att du var ärlig emot
mig, på dom frågor jag hade, då du levde.
Hur
svåra och jobbiga dom än var att svara på.
Tiden
har gått, och vist e det lättare leva med att du ej
finns idag, men saker omkring påminner om dig.
Musik,dofter,människors
kropps byggnad rörelser och minnen som möbler kort
osv.
Även
min spegel bild och mina rörelser påminner om dig.
Jag
ser våra likheter, och är idag stolt över
dom saker jag kan föra vidare i minnet av dig.
Jag
har 2 speciella saker som jag har för att komma dig
närmare.
ett
kort, från en jul, då du har handen i mitt
knä.
Kan
än idag känna hur du doftade den dagen, hur varma
dina kramar va, hur speciellt det kändes få vara
i
dina armar pappa.
För
det är något ingen kan ta ifrån en, att
få en älskande kram från en
förälder ,är värt så
mycket, det ej går sätta pris på.
För
trots allt som varit mellan oss, i min uppväxt, tvivlar jag
inte en sekund på att du inte älskade mig.
Den
andra saken är din namn bricka.
Som
är i silver , med födelseår och namn.
Den
har jag på mig dagar då jag vill ha dig
nära mig, då jag e lite extra pappig.
Så
ser du mig där uppe. då jag har det på
mig, vet du att jag saknar dig extra mycket just denna dag.
Nu
måste jag, trots det gör ont, gå vidare
och släppa taget om sorgen och saknaden efter dig.
Och
försöka hålla hoppet uppe om att det finns
en plats, efter detta liv, då vi ses igen.
Och
jag hoppas inte på att möta gud det första
jag gör eller komma till någon pärleport.
Jag
vill bara träffa dig och mina andra nära
kära , och få den där varma go kramen av
dig igen.
/din dotter
AlexZandra med Z.
