Till
minnet av min lilla bebis Jack Daniels.
Våran
första hund, och mest speciella, eftersom han var
förståndshandikapad och behövde lite extra
omtanke, och andra sätt lära sig på.
Vi gav honom 5 långa år, hade han haft en
annan ägare hade han nog avlivats tidigare.
Han mådde ej dåligt så. men han hade
svårt lära sig saker och va rädd av sig.
Vi bestämmde att den dagen vi ser han mår
dåligt, så låter vi honom gå
bort.
Där kan man inte vara egoistisk.
Tyvärr gick det för långt och hans
hjärna växte och han attacera oss och vi fick
tvångs avliva honom.
Han gjorde illa tassen ute och fick panik och börjate attakera
oss.
vi satt i garderoben en timme innan vi kunde få han till
veterinären.Måste erkänna jag är
lite sur på vetrinärerna, som inte uppmuntra oss att
avliva en hund som attakerat sin födande hand.
Utan istället frågade om dom skulle fixa hans tass.
När vi sa nej, va hon iallafall så pass
rädd för att han va så stor att hon inte
ville vil skulle ta av munkavel.
Den stunden vi satt där och hon la första sprutan sa
hon, nu kan ni ångra er han sover bara.
Vi sa forsätt, gjorde bara ondare av dom orden.
Ville inte vara ledsna då för han skull. vi hade
kämpat hårt på det.
Lekt ute så han skulle vara trött, och ej
tänka på vart vi var.
Sedan sa jag till honom , nu ska vi sova, så la jag mig
brevid honom på mattan han skulle avlivas på.
Han gav oss så mycket,han var som våran son.
Kommer alltid älska honom.
(Låten
sav Dj sammy-Heaven. orginal låten med Bryan Adams har alltid
fått mig att gråta ut och tänka
på dom jag förlorat,men efter att vi kom ut
från veterinären och satte oss i bilden spelades
denna veriation av heaven,så tänker direkt
på Jacken när den spelas)
