Mina
berättelser
Jag vaknar
rätt ofta av att det känns som om någon tittar på mig.
En gång
vaknade jag upp och såg att en äldre kvinna stod lutadt över mig och tittade på
mig .
Vet ej vem
denna kvinna var.
Men hon
kändes ändå bekant och inte alls skrämmande.
Självklart
vart jag rädd för stunden, eftersom jag aldrig sett något
liknande.
Jag kastade
mig på lampan och bara skrek, då försvann hon, min kille bara reste sig upp ur
sängen.
Jag sa
inget till honom då, viste inte va jag skulle säga, bara la mig tät intill
honom.
Och somnade
om.
Dagen efter
kunde jag berätta vad jag såg ...
En healer
som jag var hos och som även mamma har haft kontakt
med.
Sa att hon
tog bort en kvinna hemma hos min mamma som bara klagade och satt gunga i en
gungstol,tydligen störde hon sig på henne, hennes sätt att ta hand om hemmet om
mycket annat.
och när
jag var där, så vart hon förvånad och sa, att hon ska vara hos
mig.
Hon beskrev
hur hon såg ut och att en släkting till mig hade ett foto på henne på väggen i
en oval formad svart ram och att kortet är ett av dom första tagna
fotografierna.
Hon skulle
sitta i en svart klänning, vit hår i knut och högt uppknäppt i halsen i
vitt.
Kunde då
inte koppla vem som skulle kunna ha denna bild.
Men döm av
min förvåning då jag var hemma hos farmor och farfar och såg detta kort på
väggen, allt stämde.
Kanske var
det hon som besökte mig vid sängen?
När jag
tittade på bilderna, såg jag ett annat foto som var kopia av min far, fast
självklart mycket äldre foto, så frågade farmor vilka dessa personer
va.
Hon sa att
kvinnan hete Lovisa och var hennes farmor, och mannen som var så lik min avlidne
far var hennes far.
Och kanske
det va därför hon va så fäst vid mig, eftersom det sägs jag är en kopia av min
far?
Att hon kan
ha varit hos mamma är inte heller så konstigt, jag har ju bott hos min mormor
och morfar en gång i tiden, och min mamma bor nu i deras hus,
kanske hon
vart kvar där och blev irretared över det.
------------
När jag
bodde i Rågsved i stockholm, hände mycket märkliga
saker.
Nästan alla
som var där sa att dom kände obehag och rädsla. speciellt i ett av
rummen.
Ibland
kunde man känna hur någon sprang i panik i hallen och i detta
rum.
vi hade det
rummet först som sovrum, men jag kunde aldrig sova ordentligt där, så bytte
rum.
Många sa
även som jag, att det känns som en kvinna, som är rädd.
Något annat
märkligt som hänt där va när jag och min kompis satt i köket pratade, jag stod i
dörren i köket och hon satt vid bordet, en bit bort,då ser vi hur ett glas
lyfter sig från köks bänken åker upp i luften och går
sönder.
Men ändå
står glaset kvar där det stod innan sedan.
Och biten
som åkt av, såg ut som någon tagit bort med laser, inga vassa kanter
alls.
Sedan en annan gång hade vi fest, och min mammas
kompis kom och hon tappade en grön flaska i golvet, vi tog upp glaset och
kasta.
(fanns
inget annat mer grönt glas hemma,inte ens flaskor)
Efter vi
kastat det kom några ut och sa, det ligger glas i stora rummet, japp grönt och
alla sa samma sak, inget hade lagt det där och ingen hade tappat
något.
(en bra bit
ifrån, där flaskan tappades,)
En annan
gång, när en kompis sov över hos oss på soffan i stora
rummet.
Sa hon på
morgonen att hon såg en man bakom en av våra gardiner.
Han va
sirka 180 lång mörkt hår och hade en skjorta, vit och röd
randig.
Hon såg
aldrig ansiktet.
Jag viste direkt vem han var, det va min pappa, han
va 183 lång,mörk och han hade en skjorta som va röd och vit randig, som jag
hatade, va så ful och när jag tänker på honom, så ser jag honom i denna
skjorta.
Och
gardinerna var ett par jag ärvt av honom, och han älskade dom gardinerna, hade
köpt tyg och farmor hade sytt dom för att passa hans stora
fönster.
Djuren va
ofta oroliga i denna lägenhet, våran ena hund gick ofta med svansen mellan bena
och va rädd och noja där, han vart faktiskt så pass knäpp så vi fick avliva
honom, eftersom han började attakera oss.
När jag bad
en healer kolla vårat boende där, utan att berätta varför, efter att ha kolla
där jag bodde just då.
Sa hon
bara, oj oj oj, var bara glad du flyttat därifrån.
Hon sa hon kände en oro panik speciellt i en del av
lägenheten, från ingången och ett rum.
Hur kunde
hon veta?
Hon sa att
hon inte kunde göra något åt saken, hela området skulle behöva
healas.
Ja mycket
hände där, min kille kunde aldrig dammsuga där, någon tryckte av dammsugar
knappen för honom hela tiden.(finns vitnen till det
med)
-------------------------------------------
I tumba
efter min pappa dog.
Kom jag på
mig själv prata med honom, som om han satt vid
köksbordet.
När min
farfar ringde sa pappa är död, grät jag innan han hade berättat det, och min
farfar, frågade varför jag grät, jag sa, pappa är ju
död.
Men jag har
ju inte ens berättat det än sa farfar.
Jag bara
viste.
En annan
gång när jag och killen titta på tv, så började tv'n hysteriskt byta kanal,
bläddra igenom alla kanaler flera gånger, men stanna sedan på den vi titta på,
och detta hände då vi satt och gnabba lite framför tvn.
Första
julen efter pappas bortgång va jag hysteriskt ledsen.
Kändes som
om hela julen va förstörd.
Under min
uppväxt så träffa jag i stort sätt bara pappa till jul och
födelsedagar,
Så jag satt
grät i sängen och sa till min kille, det känns fel åka fira hos farmor och
farfar i år, julen är inte detsamma när pappa inte är
där.
Precis då
ser jag och killen framför oss hur lysknappen tänds och släktes, man verkligen
såg på knappen med.
Men efter
det fann jag ett lugn och kände pappa va med mig.
Även vid
hans begravning stod jag i timmar och grät och hade min vanliga panik, vad ska
jag ha på mig?
Då va det
som pappa talade till mig.
"Du är fin
som du är"
Så sa han
alltid till mig,då han levde.
Och efter
det gick jag utan problem.
Det sägs
att när vi drömmer talar vi med dom på andra sidan.
Jag hade en
dröm, men låg ändå vaken.
Kändes
precis som om jag pratade med någon, och tyckte det va intressant och
fortsatte.
Han sa
hallå hallå hallå, så jag sa hallå tillbaks så klart.
Han sa,
äntligen hör du mig, har försökt få kontakt med dig.
Jaha sa jag
och varför, haha hörde jag.
Jag är
kompis med din pappa.
Han vill du
ska veta han mår bra.
Så jag sa
självklart, varför säger han inte det själv?
Kanske för
han inte vill skrämma dig fick jag till svar.
Men hur ska
jag veta att detta är sant sa jag? vem är du?hur träffades
ni?
Vi
träffades här sa han, jag är från egypten och var även med byggde pyramiderna,
så har varit död länge, hela tiden hade han en lite glad road ton i rösten och
små skratta.
Din far är
rolig att umgås med och han hälsar att ni kommer att ses, han är inte arg på
dig.
Men
iallafall sa jag, ge mig något så jag kan tro dig.
Okej sa
han.
så jag
tänkte.....
och frågade, hur byggde ni pyramiderna, hahha
svarade han, vet väl alla.
Vi byggde
det med sand.
Sen
försvann han.
(min
största oro efter pappas död, va att vi var osams för första gången, va så vi
skiljdes åt)
Hemma hos
min mamma hände en skum grej, jag stod vid köks bänken.
och lagade
mat med mamma.
Då hör jag
bakom mig, HEJ jag är här nu....
Jag vände
mig om, men ingen va där.
Jag är så
hundra jag hörde en kvinno röst.
Sedan kände
mamma och jag kyla i hela rummet.
Skumma var
att det visade sig att det skulle varit min mammas man mammas födelsedag den
dagen.
En annan
sak hemma hos mamma, som är sjukt skumt.
Min mamma
har gjort olika keramik saker, bland annat en liten figur med långa öron jätte
söt, någon andlig fugur, man dras liksom till honom när man ser honom, någe
levande med honom.
Mamma fick
flytta runt honom ibland, för han kunde faktiskt se missnöjd ut på visa
platser.
Men det
skumma var när han gick sönder.
Mamma
började se honom lite överallt springandes i huset.
en dag när vi står röker ser jag honom springa under
verandan.
Jag beskrev
honom för mamma och hon sa,ja precis så såg han ut, precis så hon förklarat
honom för sin man.
Han va
svart nu, öronen va enorma.större än själva figuren, kanske knä höjds storlek
nu.
En annan sjuk grej, i tyresö, min kille jag stod
tjaffsla lite i köket , då sattes fläkten igång på högsta
styrka.
------------------------------------------